Som min härliga kurskamrat sa:
"Jag kan bara köra mitt eget race. Jag läser inte ur någon annans manus!"
Som alltid känns det lite vemodigt att kursen är slut, att gruppen splittras och att vi inte längre har någon anledning till att träffas lite nu och då. Kanske behåller vi kontakten ändå, fast det blir nog inte på samma sätt. Ja, så här i efterhand är jag glad att jag tackade ja till att vara med. Jag har lärt mig en hel del, och fått med mig många självinsikter och verktyg att använda i min undervisning.
Böcker har jag beställt. Det är som att ge mig själv en liten julafton när jag får hem paketet fyllt med härliga böcker. Att få öppna pärmen och ta del av någon annans tankar, kunskaper och insikter, det är en underbar upplevelse. En av böckerna i min varukorg den här gången är Susanne Von Dietze Balans till Häst. Den har jag länge funderat på och nu fick jag bläddra i den en stund i helgen, och då kände jag att jag bara måste ha den.
I år blir det ingen uppvisning hemma hos Ewa Jälmbrant i Grundbäck, Umeå. Istället så tar vi med våra hästar och åker till Kalix där vi kommer att ha uppvisning i Kraftskapande Ridkonst den 19e juni. Det ser jag framemot, det är en härlig stämning i Kalix.
Jag kommer att ta med mig Arigel.
