lördag 3 november 2012

Intressant vecka..

 Förra fredagen var jag äntligen till sjukgymnasten för att få lite hjälp med min rygg. Jag är så väldigt glad att vi faktiskt har en riktigt duktig och kunnig sjukgymnast här. Och då upptäcker jag en för mig oerhört intressant sak - jag har blivit sned i ryggen! Väldigt sned, så där sned att jag begriper inte hur jag har kunnat undgå att se det på mig själv. Hade någon kommit och skulle rida för mig och sett ut så där så hade det ju varit det första jag la märke till, men jag antar att man blir lite "hemmablind" när det gäller sin egen kropp. Det förklarar en hel del hur det har känts i ryggen för mig nu på slutet. Jag ser verkligen ut som en ostkrok, hela vägen från höfterna och upp till axlarna... Jösses! var väl min tanke ungefär när jag tittade i spegeln själv.
 Hur som haver, jag fick lite hjälp där och några övningar med mig hem att jobba vidare med. Och sen har jag haft den mest intressanta veckan på länge. Jag kommer ihåg vad jag har stått och sagt till elever om att stå och titta på sig själv i spegeln för att hitta åt rätt muskelgrupper och att gå mot en spegel för att se hur man rör sig. Nu har jag ju själv fått följa mina egna instruktioner... :-) Det är så spännande hur kroppen fungerar, hur snett kan bli normen och rakt kan vara så svårt att hitta och kännas så fel. Jag fick stå bra länge framför spegeln och testa mig fram vilka muskler jag behövde använda för att klara av att räta upp ryggen och sen dessutom komma ihåg det när jag gick ifrån spegeln.
 Många gånger har jag fått gå tillbaka till spegeln och kolla av mig igen, från början var jag nästan varje gång sned igen även fast det kändes som att jag var rak. Men trägen vinner, till slut klarade jag av att börja omprogrammera kroppen till en mer korrekt uppfattning av vad som är rakt och vad som är snett. Sen kommer då nästa steg, det är att kunna börja gå rakt och symmetriskt. Jag har gått och känt efter hur jag håller ryggen, hur jag placerar höfterna, vilken fot jag trycker ifrån mer med, var jag spänner eller låser mig och så vidare. Och sen slutligen, hur kroppen beter sig till häst.
 Jag försöker ju alltid se det positiva i allt som händer, så jag tänker att dom här erfarenheterna är bra att ha med sig. Jag brukar ju jobba väldigt mycket med ryttarens egen sits och därmed den egna kroppen och dess rörelsemönster, och nu har jag ju själv fått uppleva hur det känns när den egna kroppen inte riktigt fungerar och gör som man säger. Alltihop har gjort mig ännu mer säker på hur bra mina gå-övningar som jag har börjat köra med alla elever är. Jag är nämligen fullständigt övertygad om att kan du inte placera dig och röra dig rakt, och i dom olika övningar som öppna och sluta till exempel, på egen hand så kommer det att bli ännu mycket svårare när du sitter på hästen att placera kroppen rätt.

1 kommentar: