Svalorna har anlänt!

Igår kom svalorna och därmed är det sommar här på gården! Jag är så fascinerad av dessa otroligt vackra fåglar, tänk att dom har flugit hela vägen från Afrika och kom fram igår när jag stod med en häst inne på gången. Svischade förbi mitt huvud i en halsbrytande fart, genom den öppna porten och raka vägen genom hålet i taket upp till lon. Som att det bara vore några minuter sedan sist och inte mer än ett halvår. Nu förgyller dom min vardag med sitt vackra kvittrande och fängslande flygkonst.
En del av hästarna har redan gått ut på bete och njuter för fullt av det gröna gräset. Jag har tre beteshagar kvar att gå igenom innan resten också får komma ut och börja beta. Min älskade Mosilver är så avundsjuk så han håller på att dö där han står och stirrar på dom som redan är på bete, så jag får nog ta och lägga på ett kol med dom där sista hagarna.

Mindre trevligt var årets första åskväder förra veckan. Mitt i natten vaknade vi av att det lät som att någon släppt en mindre bomb över huset. Min första tanke var naturligtvis hästarna som var ute i hagarna, min sambos första tanke var nog datorn och om det brann någonstans. Alla har vi olika prioriteringar. :-) Jag slet i alla fall på mig stövlar och regnrock och sprang ut till hästarna, men dom var helt kolugna och tittade lite förvånat på mig och verkade mest undra vad i hela världen jag var ute och sprang runt mitt i natten för. Så med det viktigaste avklarat gick jag in igen och känner hur det luktar bränt hela nedervåningen. Vårt modem hade exploderat av nedslaget och låg i tre bitar, kablarna till telefonjacket hade brunnit av och det var svart på väggen runt omkring det och det var svart på skrivbordet under skrivaren... Jag har aldrig sett något liknande! Vi tog faktiskt några kort på det, för ingen ska tro att vi överdrev.. Jag är väldigt, väldigt glad att det faktiskt inte började brinna, det kan inte ha varit långt bort. Datorn är däremot helt väck. Och på den ligger över 13 000 bilder som vi korkat nog inte har säkerhetskopierat någonstans. Den förlusten vore helt ovärderlig. Som tur är så verkar det som hårddisken klarat sig och att vi därmed kan rädda korten i alla fall. Tänk, det är bilder från dom senaste sju åren - på hästarna, uppvisningar och utflykter, hästar som inte längre finns med mig, på alla våra renoveringsprojekt, på nära och kära, på resor.. Usch, hemska tanke. Nu kommer vi i alla fall göra som vi länge pratat om och säkerhetskopiera över allt på en extern hårddisk.

Vi hade en spännande söndagkväll också. Precis när jag tänkte börja med någon middag så ser jag genom köksfönstret att hästarna har fått syn på något inne i skogen och är väldigt uppskrämda. Så jag och sambon går ut, och han går längst ned precis i hörnet av hagarna mot skogen. Efter ett litet tag så ropar han till mig - "Du, det står en BJÖRN här! Ca 70 meter bort!" Jag får ju naturligtvis hjärtat i halsgropen och inte tror jag att Peter var särskilt mycket lugnare, fastän både han och björnen står blickstilla och stirrar på varandra. Jag ville bara få in hästarna i stallet så snabbt som möjligt. Jag vet att det är extremt ovanligt att björn skulle ge sig på hästar men det känns väldigt obehagligt att ha dom så nära. Så Peter står kvar och håller koll på vad björnen gör medan skyndar mig att leda in hästarna som är väldigt uppskrämda. Till slut lufsar björnen iväg en bit, stannar och kollar en stund till och går sedan iväg längre in i skogen.
Jag är egentligen inte så rädd för björn, jag vet vad statistiken säger och vet som sagt att det ovanligt att dom ger sig på människor eller hästar. Och det får gärna finnas björn i skogen, men när dom börjar ge sig in på gårdar och vandrar runt inne i byarna här omkring, då tycker jag att det har gått för långt. Det är väldigt, väldigt obehagligt och i dagsläget vet jag inte om jag kommer att våga använda det bortersta betet överhuvudtaget i sommar. Just nu håller jag på att kolla upp det här med rovdjursstängsel, men samtidigt så varnas det för att det i sig kan vara farligt för hästar eftersom dom skär sönder sig väldigt illa om de skulle få panik och försöka springa igenom ett sådant stängsel. Så jag är väldigt villrådig just nu. Är det någon som har några erfarenheter eller vill dela med sig av några ideer?