Long time no... skrivit..?

Ja, nu var det återigen länge sen något blev skrivit här. Det är så det blir ibland, jag har haft alltför fullt upp med att njuta av livet. Och hösten, denna den vackraste och i mitt tycke den mest fantastiska av årstiderna. Jag har kommit underfund med att jag är lite av en ruin-romantiker- jag älskar det gamla, det lite slitna, det charmiga förfallet. Kanske är det därför jag älskar hösten så mycket, hela naturen liksom signalerar att allt inte behöver vara så himla perfekt och fräscht, städat och iordningställt. Vissna blommor har sin alldeles egne charm, täckt av frost och glittrande i morgonsolen. Löven som glittrar av färger där de ligger i drivor på marken. Allt går liksom ner i tempo, blir stilla och eftertänksamt. Samtidigt blir luften klar och liksom hög i tak, tillåter tankarna att svinga sig högt högt upp och flyga fritt.



Vi har haft kurs i Beridet Bågskytte här hemma. Det är en mäktig känsla, en uråldrig kraft i att spänna sin båge, se sitt mål och låta pilen lämna dina fingrar och flyga mot målet. Kraften i bågen, ljudet av strängen och pilen som slutligen träffar sitt mål. Det är lätt att känna historiens vingslag, ett band till våra rötter.
Min älskade Grane visade sig dessutom vara en naturbegåvning som bågskyttehäst, så nu ser vi båda framemot fler kurser.



Emil tyckte att Grane var alldeles för lugn med bågen och skyttet, så han bestämde sig för att liva upp det hela med ge Grane sin egen huvudbonad. Fast Grane brydde sig inte nämnvärt om det heller. Han tyckte nog mest att vi borde sätta lite fart på det hela med att galoppera lite mer. Fast en bra bild blev det i alla fall.

Stallstädning

Stallstädning... Varje år så väcker det barndomsminnen, minnen av såpvatten som rinner nedför armarna, glada skratt och en hel del bus. Vi var många som samlades på barndomens 4H-gård för att skrubba och skura och göra hästarnas hem fint efter vintern. Halva nöjet var att hitta på något riktigt lyckat bus och lite vattenkrig med dyngigt vatten hörde liksom till.
Nu för tiden skurar jag stallet själv, återupplever gamla minnen och njuter av att få allt skinande rent. Det är en speciell känsla när stallet är skinande (nåja...) rent och lukten av såpa dröjer sig kvar i luften.



Jag älskar att måla. Det är nog lite av en passion, och då framförallt att få använda "gamla", naturliga färger. Äkta Faluröd och linoljefärger. I stallet har jag använt roslagsmahogny på boxväggarna, det är en färg som man kan blanda till själv. Lika delar tjära, kokt linolja och balsamterpentin. Den går betydligt lättare att jobba med om man har den ljummen och jag har hittat en gammal kokplatta som jag värmer den på medan jag målar. I år bättringsmålade jag insidan i boxarna, en del av mina hästar roar sig nämligen med att gnaga på väggarna.


Dofter är viktiga för mig, dom väcker minnen och känslor. Nu doftar mitt stall såpa, tjära och nysågat, rent spån och jag går bara omkring och njuter.

Förresten, på tal om dofter så blommar min Finlands vita ros nu och den doften, den är bara helt ljuvlig!

Plats att njuta

Här älskar vår Gubbe att ligga varma sommardagar, en egen plats på bron i skuggan med full uppsikt över gården. Det finns ingen som kan njuta av livet så som en katt. Kanske borde vi lära oss lite mer av dom.
Så passa nu på och njut av sommaren!

Kärt besök

Igår hade jag kärt besök av Victoria, min fd praktikant. Det kändes så bra att ha henne här igen. Vi red och pratade och red ännu mer - en helt underbar dag blev det. Det blev till och med knäppt några kort. Här rider Victoria Peppan - Peppan älskar att få bli riden ibland och inte bara arbetad vid hand!








Victoria kommer att fortsätta vara här i mån av tid även fast hon nu gått ut skolan, och det glädjer mig.

Tålamod, svarta tavlan och den ädla vita

Det har hänt något så fantastiskt, så underbart att jag ryser och får tårar i ögonen när jag tänker på det. Min blåögde själsvän har äntligen börjat lita på mig! Tänk, efter allt vi gått igenom så har han äntligen släppt in mig.
Och det har låst upp stängda dörrar, öppnat nya möjligheter och låter oss dansa, dansa på riktigt. Nu leker vi och han känner på sin nyfunna styrka och stolthet, och tänk vilken kraft han har, min vackre vän! Så som jag alltid vetat att han har därunder alla skyddsmurar, men som jag ibland nästan tappade hoppet om att hitta igen. Tålamod lönar sig, och det var värt all tid som jag gett honom, och mer därtill, mycket mer. Han är mina drömmars häst.

På min svarta tavla i stallet står det här att läsa efter dagens ridpass:

"GALOPP kräver stabilitet i bäckenet för att hästen ska kunna organisera sin kropp in till den.
En häst som inte skjuter jämnt med sina bakben saknar både den styrka och stabilitet som krävs.
DET JÄMNA PÅSKJUTET
Tränsbett är det verktyg vi använder för att skola påskjutet."

Och så lite kort på min underbara lilla vita ponny. Hon är en sagoponny och jag är så tacksam över att få ha henne hos mig.




Vi önskar er alla en Glad Midsommar!

Äntligen!

Nu är den äntligen äntligen utgiven! Ewas första bok.
"Kvinnor i Kalix och deras hästar"
Och Ewa har lyckats med det fantastiska att verkligen göra den så att den speglar henne själv. Personlig, starkt berörande, med en stor kärlek till hästar och människor och med djup kunskap om bägge.

Kalix och dess underbara människor

Det är något visst med Kalix och dess människor. Raka, rättframma, härliga, varma och färgstarka. Där skulle jag kunna trivas. Jag ville aldrig gå och lägga mig i fredags och hade jag inte behövt någon sömn alls så hade jag följt med ut och ridit i midnattssolen, tänk vilken magi. Och inte ville jag åka hem i lördags, tänk vilken förmån att få bara vara med alla dessa underbara människor som samlats på en plats för ett kort tag.

Här kommer lite bilder från helgen. Tack snälla snälla Liz som fotade och fotade med min kamera!

Bågskytteträning


Skål i champagne för att fira utgivandet av Ewas bok!




Presentation av de mänskliga deltagarna i clinicen och uppvisningen.


Härliga Hanna och hennes fina Pärla.


Emil rider Lotus för första gången. Kvällen innan träffades de för första gången och Lotus tyckte att det här med pil och båge var bland det läskigaste som finns. Syns det nu? :-) Det är tecknet på kunskap och känsla, att få det som är svårt att verka lätt.


Ida och hennes maffiga Mustang. I Spanien piafferar dom sina PRE-hästar på trätrummor för att höra takten tydligare, i Sverige piafferar vi våra Nordiska Ridhästar på trädörrar.


Arigel tyckte att stona som gick i en hage två meter från ridbanan var vackra....


Inga med sitt halvblodssto Majan och Lena med sin Chateau. Deras berättelser kan ni läsa i Ewas bok. Jag skriver mer om den snart. De galoppiruetter som Inga visade med sin Majan är bland de mer imponerande jag har sett. Hatten av. :-)


Anette har precis påbörjat skolningen av och resan med sin PRE Marino.


Varma Anki och hennes vackre Lotsen.


Glädjespridaren Nina och hennes vackre Farilillio. Nina syr otroligt vackra saker och kläder, som kjolen nedanför. Hennes hemsida kommer att finnas som länk från min hemsida så fort den blir klar.




Annika med sin Rigel är den nyaste beridareleven. Välkommen i skaran Annika! :-)



Ewa hade tyvärr en förkylning i sitt stall och vågade inte ta med sina hästar. Därför fick hon låna Lena Lindfors vackre Borkmaggen, som för övrigt har samma pappa som min Arigel.


Tack snälla Susann för att du filmar allting! Du gör ett kanonjobb!


Tack till er alla för en kanonhelg med inspirerande samvaro, många goda skratt och härliga energier!