Kung Bores återkomst...

Så har då Kung Bore återvänt, vintern slår till med ett sista slag och gömmer bort alla spår av våren. Mer än två decimeter ny, lätt snö har lagt sig som ett tjockt täcke över allting. Tänk hur snabbt man glömmer, jag hade redan förträngt hur jobbigt det är att köra ut kärran med hö till hagarna när man måste pulsa fram i djupsnö och samtidigt dra kärran efter sig eftersom det absolut inte går att styra den i snön. Och hur lång tid det tar att lägga på täcken på alla sju hästar och hur mycket jag önskar att jag kunde fixa ny snabbspännen på täckena istället för att behöva stå och böka med remmarna. För att inte tala om hur jag ska orka få ut dyngkärran till dyngstacken innan P hunnit hem och plogat. Någon vecka av sol och föraningar om våren, så har redan allt det där försvunnit puts väck från minnet och det blir väl aldrig vinter igen? Jaja, det finns ju värre problem.
Så idag blir ridningen inställd, jag vill inte trampa ihop snön på ridbanan innan den skottas. Istället ska jag nog ägna lite tid åt ett av mina andra stora intressen, renovering och byggnadsvård. Man skulle kanske kunna tro att det borde räcka med sju hästar, jobb och undervisande men jag kan liksom omöjligt sitta still och jag älskar att göra saker med händerna och bygga upp något som finns kvar. Ridning är liksom en flyktig konst, den uppstår i ögonblicket och är lika snabbt borta. När jag sitter av så är det bara minnet hos mig och min häst som berättar om vad som vi skapat. När man bygger och renoverar så är det något väldigt beständigt, det finns kvar och kanske kan det finnas kvar i generationer framåt.
Ett av mina pågående projekt är att klä om ett par fåtöljer som vi fått ärva. Tyget jag använder kommer från min mormor, så det är återvinning på hög nivå. :-)





Vi har precis renoverat vardagsrummet nere, och våran Gubbe har hittat en ny favoritplats. Jag brukar säga att han är en prydnadskatt, han ligger där så ofta att det nästan ser tomt ut om han inte gör det..


Nu har vi börjat på det som ska bli ett nytt vardagsrum på övervåningen. Det har varit ett gammalt kök från den tiden då två generationer bodde här på gården. Det vanliga var att föräldrarna flyttade upp på övervåningen när de började bli gamla. Någon har börjat riva ut det gamla köket, men inte kommit så långt, så det är verkligen mycket jobb däruppe. Än så länge har vi mest bara hunnit plocka ur, riva bort köksskåpar och vedspis (den ska sparas, men inte sitta i vardagsrummet), putsat om murstocken och ångat bort tapetrester. Det ser mest hemskt ut, men det kommer att bli kanon. Så dagen kommer nog att ägnas åt slipning, kvistlackning av det nya locktaket och att sätta upp tre nya masonitskivor på timmerväggen där vi fick lova att riva bort de gamla. Det är att ha roligt för mig! :-)